l\u00e4s ocks\u00e5<\/span>\nAllt om blockkedjor och kryptovalutor<\/a> .<\/div>\nOm du har n\u00e5gra \u00e5rs erfarenhet av kryptovaluta i allm\u00e4nhet, d\u00e5 vet du att de flesta kryptovalutor \u00e4r uppbyggda av blockkedjeteknik. Blocken som denna kedja \u00e4r gjord av \u00e4r strukturerade i lager. Nedan ska vi titta n\u00e4rmare p\u00e5 de olika lagen.\nLag nr 1\nDet f\u00f6rsta lagret best\u00e5r av olika protokoll. Vilka protokoll det \u00e4r fr\u00e5ga om beror p\u00e5 vilka kryptovalutor som g\u00e4ller. N\u00e5gra klassiska exempel p\u00e5 dessa protokoll \u00e4r Bitcoin-protokollet och Ethereum-protokollet.\n\nI samband med kryptovaluta och blockchain \u00e4r protokoll en term som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskutera hur de olika systemen bakom en kryptovaluta kommunicerar med varandra. Systemen \u00e4r beroende av ett s\u00e4tt att kommunicera med varandra f\u00f6r att fungera.\n\nProtokoll \u00e4r ocks\u00e5 en term som kan anv\u00e4ndas som ett annat ord f\u00f6r varje enskild blockkedja som kryptovalutan \u00e4r uppbyggd av. En blockkedja best\u00e5r av en serie block, som inneh\u00e5ller massor av information och som kommunicerar den till varandra.\n\nDet \u00e4r allts\u00e5 i det f\u00f6rsta lagret som kommunikationen mellan de olika lagren i blockkedjan (eller protokollet) sker.\nLag nr 2\nKryptovalutan \u00e4r allts\u00e5 en v\u00e4sentlig del av blockkedjan (eller protokollet), och teoretiskt sett \u00e4r detta n\u00e5got man hittar i det andra lagret av blockkedjan. Om du \u00e4r en utvecklare, och du bara letar efter den faktiska koden f\u00f6r kryptovalutan, s\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r du ska leta.\n\nKortfattat kan den aktuella kryptovalutan (t.ex. Bitcoin eller Ethereum\/Ether<\/a> ) refereras till som en kod. Och denna kod \u00e4r en del av den totala blockkedjan.\n\nVarje kryptovaluta f\u00e5r en egen kod som anv\u00e4nds i samband med detta. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att du s\u00e4tter dig in i de koder du letar efter, innan du b\u00f6rjar arbeta. Det kommer utan tvekan att spara dig mycket tid.\n\nEftersom det finns n\u00e4rmare 1 500 kryptovalutor finns det m\u00e5nga exempel i samband med detta. Vi kommer dock att g\u00e5 efter samma exempel som vi har anv\u00e4nt ovan. H\u00e4r \u00e4r ett urval av kryptovalutor och deras tillh\u00f6rande koder:\n\n \tBitcoin: BTC, men det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att de har anv\u00e4nt XBT. Denna kryptovaluta har tv\u00e5 koder, s\u00e5 du m\u00e5ste vara lika uppm\u00e4rksam p\u00e5 b\u00e5da.\n \tEthereum \/ Ether: ETH\n\nLag nr 3\nEfter att du har arbetat dig igenom det f\u00f6rsta och andra lagret kommer du till det tredje lagret. Och det \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 den h\u00e4r niv\u00e5n du hittar det du letar efter \u2013 tokens.\n\nLiksom kryptovaluta \u00e4r tokens ocks\u00e5 en enhet som har ett visst v\u00e4rde. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte helt fel att s\u00e4ga att tokens \u00e4r en form av kryptovaluta. Det finns med andra ord en bra anledning till varf\u00f6r m\u00e4nniskor tenderar att ta fel p\u00e5 kryptovalutor och tokens.\n\nS\u00e5 i teorin \u00e4r det helt korrekt att s\u00e4ga att tokens \u00e4r en form av kryptovaluta, eftersom b\u00e5da har en form av v\u00e4rde. Men det betyder inte att kryptovaluta \u00e4r detsamma som en eller flera tokens.\nHur fungerar tokens?\nTokens best\u00e5r av smarta kontrakt. Det \u00e4r samma teknik som g\u00f6r det m\u00f6jligt att utveckla decentraliserade applikationer.\n\nDet finns olika typer av polletter, och de fungerar p\u00e5 lite olika s\u00e4tt. Och det \u00e4r n\u00e5got vi ska titta n\u00e4rmare p\u00e5 nedan.\nOlika typer av polletter\nMen det l\u00e5ter l\u00e4tt kan du tycka. Men det stannar s\u00e5klart inte d\u00e4r! Det finns olika typer av tokens.\n\nN\u00e4r man har att g\u00f6ra med kryptovalutor \u00e4r det viktigt att ha kontroll \u00f6ver varje typ av token som finns. Tokens kan delas in i tv\u00e5 huvudgrupper, och dessa kallas s\u00e4kerhetstokens och utility tokens. Vi kommer att ta en titt p\u00e5 dessa huvudgrupper nedan.\nUtility tokens\nOm du vill kan du \u00f6vers\u00e4tta brukstoken till norska, och d\u00e5 f\u00e5r vi termen verktygstoken. Men \u00e4ven om det \u00e4r n\u00e5got man kan g\u00f6ra s\u00e5 betyder det inte att det \u00e4r n\u00e5got man ska g\u00f6ra. Faktum \u00e4r att verktygstokens \u00e4r mycket vanligare som koncept, eftersom det g\u00e5r alldeles utm\u00e4rkt att anv\u00e4nda dem ocks\u00e5.\n\nUtility tokens \u00e4r en term som syftar p\u00e5 artiklar som kan k\u00f6pas och artiklar som inte kan k\u00f6pas.\n\nDet \u00e4r dock inte bara begreppet verktygspoletter som kan anv\u00e4ndas i samband med detta. Det finns ett annat ord f\u00f6r det ocks\u00e5, och det \u00e4r appmynt. Det betyder att brukspoletter avser mynt som kan anv\u00e4ndas i samband med anv\u00e4ndning av olika applikationer.\n\nMed andra ord, verktygstokens \u00e4r n\u00e5got lite annorlunda \u00e4n kryptovaluta. Medan kryptovaluta anses vara en investering f\u00f6r m\u00e5nga, s\u00e5gs verktygstokens inte som en form av investering i b\u00f6rjan. Syftet var enbart att f\u00e5 \u00e5tkomst i appar.\nS\u00e4kerhetstokens\nDen andra huvudgruppen av tokens vi kan r\u00e4kna med idag \u00e4r en typ av tokens som kallas s\u00e4kerhetstokens. Det norska ordet f\u00f6r s\u00e4kerhetstokens \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s s\u00e4kerhetsbrickor.\n