l\u00e4s ocks\u00e5<\/span>\nHur man k\u00f6per Bitcoin<\/a> .<\/div>\nBlockchain-teknik kan j\u00e4mf\u00f6ras med virtuella l\u00e5dor som l\u00e5ter m\u00e4nniskor lagra n\u00f6dv\u00e4ndig information. Informationen anv\u00e4nds sedan f\u00f6r att registrera, sp\u00e5ra och synligg\u00f6ra information om alla transaktioner som g\u00f6rs digitalt. Det \u00e4r en sorts kontobok.\n\nDe olika blocken i blockkedjan \u00e4r kopplade till varandra tack vare kryptografi. Detta \u00e4r en praktisk teknik som g\u00f6r att utvecklare kan d\u00f6lja information som de inte vill att andra ska ha tillg\u00e5ng till. Och endast ett f\u00e5tal har tillg\u00e5ng till nyckeln.\nBlockchain-teknikens historia\nBlockchain-teknikens historia g\u00e5r flera decennier tillbaka i tiden. Den allra f\u00f6rsta g\u00e5ngen denna teknik n\u00e4mndes var 1982. Och eftersom vi \u00e4r i 2021 i skrivande stund betyder det att det h\u00e4r \u00e4r en teknik som \u00e4r n\u00e4stan 40 \u00e5r gammal.\n\nMen trots att det var n\u00e5gra som b\u00f6rjade forska om det redan 1982 betyder det inte att det blev en naturlig del av branschen direkt. Det tog faktiskt hela 9 \u00e5r innan det h\u00e4nde. Det var inte f\u00f6rr\u00e4n 1991 som f\u00f6rslaget att anv\u00e4nda blockkedjeteknik kom upp.\n\nDet skulle dock dr\u00f6ja ytterligare n\u00e5gra \u00e5r innan f\u00f6rslaget omsattes i praktiken. Detta h\u00e4nde inte f\u00f6rr\u00e4n 2008, n\u00e4r Bitcoin lanserades<\/a> . Bitcoin \u00e4r en kryptovaluta som \u00e4r bekant f\u00f6r de flesta, eftersom detta \u00e4r en av de mest popul\u00e4ra kryptovalutorna vi har 2021.\n\n2021 kan anv\u00e4ndningen av blockkedjeteknik n\u00e4rmast beskrivas som normalt i samband med utvecklingen av kryptovaluta. Anledningen till detta \u00e4r att de allra flesta kryptovalutor som vi har per idag byggs upp just av bloggkedjeteknik.\nDet \u00e4r s\u00e5 blockchain-tekniken fungerar\nNu har vi best\u00e4mt vad en blockchain \u00e4r och vad denna teknik har g\u00e5tt igenom fram till idag. Men hur fungerar egentligen denna teknik nu?\nNya block genereras hela tiden\nDet s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att blockkedjan \u00e4r beroende av att det hela tiden tillkommer nya block i kedjan, f\u00f6r att kedjan ska forts\u00e4tta. Om det inte h\u00e4nder s\u00e5 s\u00e4ger det sig sj\u00e4lvt att det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som tar stopp och d\u00e5 finns det inget mer att bygga p\u00e5.\n\nDetta \u00e4r dock inte fallet med blockchain-teknik. H\u00e4r genereras nya block hela tiden. Hur detta g\u00e5r till har ett samband med vilket protokoll som \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r den aktuella blockkedjan.\n\nAtt generera ett nytt block \u00e4r en tidskr\u00e4vande process och det \u00e4r protokollet som avg\u00f6r hur l\u00e5ng tid det tar. I vissa fall tar det bara n\u00e5gra sekunder att generera ett nytt block, medan andra g\u00e5nger kan det ta flera minuter.\n\nMan kan s\u00e4ga att det finns en beg\u00e4ran om att l\u00e4gga till ett nytt block i blockkedjan som redan finns. Denna beg\u00e4ran best\u00e5r av en serie steg, och de \u00e4r f\u00f6ljande:\n\n \tN\u00e4tverket tar emot beg\u00e4ran om att generera ett nytt block f\u00f6r blockkedjan. Det nya blocket genereras genom exekvering av en transaktion.\n \tTransaktionen verifieras av en nod som \u00e4r tillg\u00e4nglig vid den aktuella tidpunkten. D\u00e5 m\u00e5ste noden konkurrera med andra noder, f\u00f6r att f\u00e5 \"sitt\" block till blockkedjan.\n \tT\u00e4vlingen g\u00e5r ut p\u00e5 att presentera blocket som kan l\u00f6sa ett problem som n\u00e4tverket har st\u00e5tt inf\u00f6r den senaste tiden. N\u00e4r n\u00e4tverket har best\u00e4mt vilket av de relevanta blocken de beh\u00f6ver, bekr\u00e4ftas transaktionen. Noden f\u00e5r ocks\u00e5 erk\u00e4nnande f\u00f6r sitt arbete.\n \tN\u00e4r transaktionen \u00e4r bekr\u00e4ftad l\u00e4ggs blocket till i den befintliga blockkedjan.\n\nVarje nytt block har sina egna hashar\nMen vad \u00e4r det med det nya blocket som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r n\u00e4tverket att kontrollera att det \u00e4r r\u00e4tt block f\u00f6r den befintliga blockkedjan?\n\nDet kan vara lite sv\u00e5rt, men den h\u00e4r processen handlar mest om att noderna ska komma \u00f6verens. Med andra ord m\u00e5ste de titta p\u00e5 de relevanta blocken och komma \u00f6verens om vilket som ska inkluderas i blockkedjan.\n
l\u00e4s ocks\u00e5<\/span>\nCryptomining - s\u00e5 h\u00e4r fungerar det<\/a> .<\/div>\nI samband med detta spelar de nya blockens hashs en viktig roll. Hash kan j\u00e4mf\u00f6ras med ett fingeravtryck. Med andra ord har alla nya block ett eget fingeravtryck och noderna unders\u00f6ker dessa f\u00f6r att hitta vilket som passar b\u00e4st.\n\nBlockens hash inneh\u00e5ller inte bara information om \"sig sj\u00e4lva\". Den inneh\u00e5ller ocks\u00e5 information som g\u00f6r att noderna kan sp\u00e5ra den tillbaka till det tidigare blocket i blockchain-tekniken.\nDet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r blockchain-tekniken \u00e4r viktig\nEn av k\u00e4nnetecknen f\u00f6r blockchain-teknik \u00e4r att tekniken \u00e4r decentraliserad. I praktiken inneb\u00e4r det att det inte finns n\u00e5gon tredje part i processen, vilket \u00e4r fallet med till exempel en traditionell bank.\nBankerna bygger p\u00e5 centraliserad teknik\nBeh\u00e5ller man n\u00e5got v\u00e4rde i en traditionell bank s\u00e5 finns det n\u00e5gon som sitter och kollar detta hela tiden. De traditionella bankerna bygger med andra ord p\u00e5 motsatsen till blockkedjeteknik \u2013 h\u00e4r \u00e4r tekniken centraliserad.\n\nDe flesta v\u00e4xer upp med att h\u00f6ra att den centraliserade tekniken (dvs en traditionell spelare) alltid \u00e4r den s\u00e4kraste. Men det finns egentligen ingen garanti f\u00f6r total s\u00e4kerhet h\u00e4r heller. Traditionella banker \u00e4r fortfarande s\u00e5rbara f\u00f6r attacker som hacking.\n\nDe flesta tar bankens ord att dina pengar f\u00f6rvaras p\u00e5 ett s\u00e4kert st\u00e4lle. Och det \u00e4r inte s\u00e5 att vi f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga att det inte \u00e4r sant. V\u00e5r po\u00e4ng \u00e4r att s\u00e4kerhet och s\u00e4kerhet \u00e4r relativa begrepp, och att det kan vara lika s\u00e4kert att lagra sina pengar hos en decentraliserad akt\u00f6r.\n\nI samband med centraliserade akt\u00f6rer kan det ocks\u00e5 ifr\u00e5gas\u00e4ttas hur de anv\u00e4nder kundernas data.\n
l\u00e4s ocks\u00e5<\/span>\nKryptovaluta och s\u00e4kerhet \u2013 \u00e4r krypto<\/a> s\u00e4kert?<\/a><\/div>\n
<\/div>\nBlockchain-tekniken \u00e4r decentraliserad\nBlockkedjorna som kryptovalutor bygger p\u00e5 \u00e4r som bekant decentraliserade. Det betyder helt enkelt att det fulla ansvaret inte ligger p\u00e5 en akt\u00f6r. Ist\u00e4llet ligger det hos alla som ing\u00e5r i den relevanta blockkedjan.\n\nI praktiken betyder det att blockkedjetekniken bildar ett separat n\u00e4tverk av m\u00e4nniskor. P\u00e5 fackspr\u00e5ket kan man anv\u00e4nda termen noder<\/em> om detta. Med andra ord \u00e4r en nod en av personerna som bildar detta n\u00e4tverk.\n\nEftersom en decentraliserad akt\u00f6r inte fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt som en centraliserad akt\u00f6r m\u00e5ste man hitta ett annat s\u00e4tt att g\u00f6ra det till ett tryggt och s\u00e4kert system. Detta g\u00f6rs genom att l\u00e4nka ihop noderna med kryptografi.\n\nKryptografin s\u00e4kerst\u00e4ller att noderna kan kommunicera med varandra, och det \u00e4r detta som s\u00e4kerst\u00e4ller att blockkedjetekniken \u00e4r lika s\u00e4ker som en annan akt\u00f6r som \u00e4r centraliserad.\nDetta anv\u00e4nder blockchain-teknik\nSom vi har sett ovan \u00e4r de flesta kryptovalutor idag baserade p\u00e5 blockchain-teknologi. Men betyder det att alla kryptovalutor \u00e4r exakt likadana? Men svaret p\u00e5 denna fr\u00e5ga \u00e4r nej.\n\nNedan ska vi titta n\u00e4rmare p\u00e5 exemplen vi n\u00e4mnde ovan \u2013 Bitcoin och Ether \u2013 och ta reda p\u00e5 hur blockchain-tekniken fungerar f\u00f6r var och en av dessa.\nBlockchain-teknik och Bitcoin\nDagens blockkedjeteknik blev en del av marknaden n\u00e4r lanseringen av Bitcoin var ett faktum 2008. Utvecklaren Satoshi Nakamoto stod bakom denna lansering. I samband med blockkedjeteknologin hade han tagit utg\u00e5ngspunkt i id\u00e9n som lanserades 1982.\n\n2008 befann sig v\u00e4rlden i en finansiell kris<\/a> , vilket betyder att Bitcoin lanserades n\u00e4r vi var p\u00e5 v\u00e4g ut ur krisen. Vid denna tidpunkt var f\u00f6rtroendet f\u00f6r de traditionella bankerna mycket svagt med tanke p\u00e5 finanskrisen. D\u00e4rf\u00f6r var detta den perfekta tiden att lansera Bitcoin.\n\nVid den h\u00e4r tiden var Bitcoin ett alternativ till det traditionella betalningsmedlet. F\u00f6rtroendet f\u00f6r de traditionella bankerna var inte det b\u00e4sta heller, och Satoshi Nakamoto anv\u00e4nde det till sin f\u00f6rdel. D\u00e4rf\u00f6r var det v\u00e4ldigt m\u00e5nga som ville testa Bitcoin.\n\nMan kan d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ga att den f\u00f6rsta anv\u00e4ndningen av blockchain-teknik var av finansiell karakt\u00e4r. Till att b\u00f6rja med fungerade blockkedjetekniken allts\u00e5 som en slags grund f\u00f6r ett betalningssystem som skulle vara ett alternativ till de traditionella bankerna.\n\n[caption id=\"attachment_6724\" align=\"alignnone\" width=\"1024\"]![]()
N\u00e4r en finanskris drabbar ekonomin finns det ingenstans att g\u00f6mma sig \u2013 ja, kanske utanf\u00f6r kryptovalutan.[\/caption]\nBlockchain-teknik och Ether\nN\u00e5gra \u00e5r efter att Bitcoin lanserades d\u00f6k ett nytt koncept upp som byggde p\u00e5 samma blockchain-teknik. Detta koncept fick namnet Ethereum, vilket var b\u00e5de en kryptovaluta och ett separat n\u00e4tverk som kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r mer \u00e4n ett betalningssystem.\n\nI detta avseende \u00e4r det viktigt att skilja mellan kryptovalutan och n\u00e4tverket. Idag ben\u00e4mns n\u00e4tverket som Ethereum, medan man har valt att korta ner namnet lite n\u00e4r man refererar till kryptovalutan. Den har f\u00e5tt namnet Ether<\/em> .\n