Hur fungerar kryptovalutor och blockkedjor?

Kryptovaluta kan definieras som en digital och icke-fysisk tillgång, där kryptografi används för att skapa nya valutaenheter och säkra/verifiera transaktioner.

Det finns decentraliserad valutakontroll, vilket innebär att inga banker eller myndigheter kontrollerar valutan. Detta kan ses i motsats till den vanliga fiatvalutan och norska kronor, där centralbanken ger ut och kontrollerar valutan.

Men hur fungerar kryptovaluta varje dag, egentligen? Vi kommer att förklara det för dig i den här guiden!

Blockkedjor fungerar som offentliga databaser

Eftersom kryptovaluta är decentraliserad måste kontrollen över valutan fördelas på annat sätt. I de flesta fall går denna process genom blockkedjor, som kan betraktas som offentliga databaser eller digitala reskontra för de olika transaktionerna.

Blockkedjor kan betraktas som virtuella kedjor som består av block. Varje block innehåller data och information om den senaste transaktionen samt alla tidigare transaktioner i de andra blocken. Därmed är blocken sammanlänkade i ”kedjor”.

En blockchain är resistent mot alla ändringar av data som lagras i databasen. Det går inte att ändra data utan att behöva ändra all data som har lagrats senare, och det är i praktiken nästan omöjligt att göra.

Med hjälp av blockkedjor kan man göra transaktionerna synliga för alla i nätverket. Det kommer också att vara möjligt att spåra alla transaktioner och alla överföringar kommer att registreras. När en transaktion registreras kan ingen förneka att den har skett.

Blockkedjor hanteras av peer-to-peer-nätverk

Hur fungerar kryptovalutor och blockkedjor? För att förstå detta ytterligare är det också bra att veta hur blockkedjor styrs. Det är inte en specifik eller central administratör som hanterar blockkedjan, utan snarare ett peer-to-peer-nätverk.

Du kan se blockkedjor som en distribuerad och distribuerad reskontra. I den här boken kan överföringar mellan olika parter lagras och verifieras.

Denna process gör blockkedjor mycket lämpliga för system där man kan sakna förtroende för dataadministratörer.

Bitcoin först ut med implementeringen av blockchain-teknik

Bitcoin är känt som den allra första kryptovalutan som kom på marknaden, och var också den första som faktiskt implementerade blockkedjor. Själva tekniken föreslogs redan på 1980-talet, men det var då bara fråga om teoretiska modeller.

Personen eller personerna bakom Bitcoin går under pseudonymen Satoshi Nakamoto, och ingen vet säkert vem som faktiskt skapade Bitcoin.

Blockkedjor används idag av många kryptovalutor

Idag finns det många olika typer av kryptovalutor som fungerar baserat på blockchain-teknik. Vi kan till exempel nämna Ethereum, som är den näst största kryptovalutan efter Bitcoin.

Blockkedjor har dock även implementerats i andra system och sammanhang. Tekniken används av bland annat universitet och departement. Många tror att blockchain-teknik kan göra vardagen betydligt effektivare.

Hur byggs blockkedjor?

Blockkedjor får sitt namn eftersom de är block av transaktioner som är ordnade i en kontinuerlig serie. Varje blockkedja börjar med ett så kallat föräldrablock eller föräldrablock, vilket är block 0.

I block 0 kommer information att lagras. Det kan vara vilken typ av data som helst, men i regel är det fråga om pengatransaktioner av typen «A överför 100 kronor till B». När en viss mängd data av denna typ lagras kommer blocket att bildas.

Blocken har även notch-värden, det vill säga funktioner där parametrar som kommer in har en slumpmässig mängd data, och funktionen kommer att returnera ett fast numeriskt värde. Det går inte att räkna tillbaka från parametrar som har angetts.

Det är med andra ord mycket osannolikt att två olika parametrar kommer in med lika numeriskt värde. Blocken som lagras kommer att bestå av följande komponenter:

• Unikt numeriskt värde
• Spårvärde för block 0
• Notchvärde för blockkroppstransaktioner
• Tidsstämpel

Nya block läggs till

Hur fungerar kryptovaluta när det gäller blockkedjetillväxt? I en blockkedja kommer nya block att läggas till regelbundet. För Bitcoin kommer ett nytt block att läggas till ungefär var tionde minut. För Ethereum läggs nya block till cirka fyra gånger per minut.

I blockkroppen för ett givet block «B» kommer transaktioner att samlas in, och i rubriken kommer tidsstämpeln och det numeriska värdet att lagras (detta är en engångskod). I rubriken kommer notch-värdet för föräldrablocket ”A” också att lagras. Block «B» kommer alltid att innehålla notchvärdet från blocket «A».

Det bildar med andra ord kedjor som kommer att peka tillbaka till föregående block, och det är detta som har resulterat i namnet ”blockkedja”.

Blocken verifieras av noder

En av utmaningarna med distribuerad redovisning och digitala valutor är att det är relativt enkelt att manipulera digitala datavärden. För traditionell valuta i centraliserade valutasystem kan detta enkelt hanteras via tredje part som verifierar betalningarna.

I traditionella centraliserade system kan man kontrollera att valuta inte bara uppstår ur ingenting. I de distribuerade systemen finns det ingen tredje part som granskar transaktionerna.

Denna utmaning löses genom att ett antal servrar, kallade noder, lagrar kopior av den distribuerade bokföringsboken. Noderna kommer att verifiera att de olika transaktionerna är korrekta.

Bevis på arbete

Transaktionerna kan komma till olika noder vid olika tidpunkter. Det är därför bara den första som anses vara verklig.

Här används algoritmer som proof-of-work, där servern som kan indikera att en specifik mängd datakraft har använts för att verifiera en transaktion, anses vara den verkliga huvudboken. Bitcoin är bland de valutor som använder proof-of-work.

Mining och verifiering av transaktioner

Om person A vill skicka pengar till person B måste person A använda sin personliga nyckel för att bekräfta transaktionens detaljer. Meddelandet innehåller input om alla transaktioner A tagit emot, så att det bekräftas att personen i fråga har tillräckligt med pengar.

Meddelandet innehåller även information om kvantitet, dvs hur mycket A vill skicka till B. Meddelandet innehåller även utdata i form av B:s allmänna adress/nyckel.

Meddelandet skickas sedan till det distribuerade peer-to-peer-nätverket, där gruvarbetare kan verifiera att all data är korrekt.

Sammanfattning: Hur fungerar kryptovaluta?

Kryptovaluta fungerar annorlunda än traditionell valuta och bygger i de flesta fall på användningen av blockkedjor.

Valutan är decentraliserad och blockkedjorna innehåller data om alla transaktioner. Vi hoppas att vår guide har varit lärorik, men lyckligtvis behöver du inte förstå alla mekanismer bakom för att kunna njuta av krypto!

FAQ

[sc_fs_multi_faq headline-0=”h2″ question-0=”Hva er blokkjeder?” answer-0=”En blokkjede er en desentralisert regnskapsbok som er digital, og som lar en spore, registrere og offentliggjøre transaksjoner.” image-0=”” headline-1=”h2″ question-1=”Hvor kjøper jeg kryptovaluta?” answer-1=”Du kan kjøpe kryptovaluta hos kryptobørser som for eksempel MiraiEx og eToro.” image-1=”” headline-2=”h2″ question-2=”Hvilke bruksområder har blokkjeder?” answer-2=”Blokkjeder brukes innen kryptovaluta, men også innen forskning, utdanning og andre områder.” image-2=”” count=”3″ html=”true” css_class=””]