Blockchain

[caption id="attachment_6721" align="alignnone" width="1024"] Det som gör kryptovaluta så unik är blockkedjan. Läs mer om detta här och i vår kunskapsdatabas .[/caption]

När du arbetar med olika former av digital valuta måste du sätta dig in i ett antal begrepp. En av dem är termen blockchain .

Blockchain är norska för den engelska termen blockchain , som vissa kanske föredrar att använda. Begreppet blockchain är dock lika vanligt här i landet. Men det är så det fungerar – man försöker hitta en norsk översättning, och i det här fallet har den blivit godkänd.

Om du är relativt ny i spelet så är det inte säkert att du har fullständig kontroll över exakt vad en blockchain är än. Men det är en typ av teknik som många digitala valutor bygger på. Med digital valuta menar vi till exempel kryptovaluta.

Nedan ska vi titta närmare på denna teknik, och svara på några viktiga frågor som ofta dyker upp i samband med detta. Vad är egentligen en blockchain, och hur fungerar den egentligen?
Vad är en blockchain?
Blockchain är som sagt en term som ofta används i samband med kryptovaluta. Och det är också det som kommer att vara utgångspunkten för denna artikel.

Blockchain är en typ av teknik som utgör många av de mest populära kryptovalutorna. Kryptovaluta Bitcoin och Ether är några bra exempel på detta. Men vad är blockchain-teknik egentligen?

Blockchain-teknik kan jämföras med virtuella lådor som låter människor lagra nödvändig information. Informationen används sedan för att registrera, spåra och synliggöra information om alla transaktioner som görs digitalt. Det är en sorts kontobok.

De olika blocken i blockkedjan är kopplade till varandra tack vare kryptografi. Detta är en praktisk teknik som gör att utvecklare kan dölja information som de inte vill att andra ska ha tillgång till. Och endast ett fåtal har tillgång till nyckeln.
Blockchain-teknikens historia
Blockchain-teknikens historia går flera decennier tillbaka i tiden. Den allra första gången denna teknik nämndes var 1982. Och eftersom vi är i 2021 i skrivande stund betyder det att det här är en teknik som är nästan 40 år gammal.

Men trots att det var några som började forska om det redan 1982 betyder det inte att det blev en naturlig del av branschen direkt. Det tog faktiskt hela 9 år innan det hände. Det var inte förrän 1991 som förslaget att använda blockkedjeteknik kom upp.

Det skulle dock dröja ytterligare några år innan förslaget omsattes i praktiken. Detta hände inte förrän 2008, när Bitcoin lanserades . Bitcoin är en kryptovaluta som är bekant för de flesta, eftersom detta är en av de mest populära kryptovalutorna vi har 2021.

2021 kan användningen av blockkedjeteknik närmast beskrivas som normalt i samband med utvecklingen av kryptovaluta. Anledningen till detta är att de allra flesta kryptovalutor som vi har per idag byggs upp just av bloggkedjeteknik.
Det är så blockchain-tekniken fungerar
Nu har vi bestämt vad en blockchain är och vad denna teknik har gått igenom fram till idag. Men hur fungerar egentligen denna teknik nu?
Nya block genereras hela tiden
Det säger sig självt att blockkedjan är beroende av att det hela tiden tillkommer nya block i kedjan, för att kedjan ska fortsätta. Om det inte händer så säger det sig självt att det här är något som tar stopp och då finns det inget mer att bygga på.

Detta är dock inte fallet med blockchain-teknik. Här genereras nya block hela tiden. Hur detta går till har ett samband med vilket protokoll som är utgångspunkten för den aktuella blockkedjan.

Att generera ett nytt block är en tidskrävande process och det är protokollet som avgör hur lång tid det tar. I vissa fall tar det bara några sekunder att generera ett nytt block, medan andra gånger kan det ta flera minuter.

Man kan säga att det finns en begäran om att lägga till ett nytt block i blockkedjan som redan finns. Denna begäran består av en serie steg, och de är följande:

Nätverket tar emot begäran om att generera ett nytt block för blockkedjan. Det nya blocket genereras genom exekvering av en transaktion.
Transaktionen verifieras av en nod som är tillgänglig vid den aktuella tidpunkten. Då måste noden konkurrera med andra noder, för att få ”sitt” block till blockkedjan.
Tävlingen går ut på att presentera blocket som kan lösa ett problem som nätverket har stått inför den senaste tiden. När nätverket har bestämt vilket av de relevanta blocken de behöver, bekräftas transaktionen. Noden får också erkännande för sitt arbete.
När transaktionen är bekräftad läggs blocket till i den befintliga blockkedjan.

Varje nytt block har sina egna hashar
Men vad är det med det nya blocket som gör det möjligt för nätverket att kontrollera att det är rätt block för den befintliga blockkedjan?

Det kan vara lite svårt, men den här processen handlar mest om att noderna ska komma överens. Med andra ord måste de titta på de relevanta blocken och komma överens om vilket som ska inkluderas i blockkedjan.

I samband med detta spelar de nya blockens hashs en viktig roll. Hash kan jämföras med ett fingeravtryck. Med andra ord har alla nya block ett eget fingeravtryck och noderna undersöker dessa för att hitta vilket som passar bäst.

Blockens hash innehåller inte bara information om ”sig själva”. Den innehåller också information som gör att noderna kan spåra den tillbaka till det tidigare blocket i blockchain-tekniken.
Det är därför blockchain-tekniken är viktig
En av kännetecknen för blockchain-teknik är att tekniken är decentraliserad. I praktiken innebär det att det inte finns någon tredje part i processen, vilket är fallet med till exempel en traditionell bank.
Bankerna bygger på centraliserad teknik
Behåller man något värde i en traditionell bank så finns det någon som sitter och kollar detta hela tiden. De traditionella bankerna bygger med andra ord på motsatsen till blockkedjeteknik – här är tekniken centraliserad.

De flesta växer upp med att höra att den centraliserade tekniken (dvs en traditionell spelare) alltid är den säkraste. Men det finns egentligen ingen garanti för total säkerhet här heller. Traditionella banker är fortfarande sårbara för attacker som hacking.

De flesta tar bankens ord att dina pengar förvaras på ett säkert ställe. Och det är inte så att vi försöker säga att det inte är sant. Vår poäng är att säkerhet och säkerhet är relativa begrepp, och att det kan vara lika säkert att lagra sina pengar hos en decentraliserad aktör.

I samband med centraliserade aktörer kan det också ifrågasättas hur de använder kundernas data.

Blockchain-tekniken är decentraliserad
Blockkedjorna som kryptovalutor bygger på är som bekant decentraliserade. Det betyder helt enkelt att det fulla ansvaret inte ligger på en aktör. Istället ligger det hos alla som ingår i den relevanta blockkedjan.

I praktiken betyder det att blockkedjetekniken bildar ett separat nätverk av människor. På fackspråket kan man använda termen noder om detta. Med andra ord är en nod en av personerna som bildar detta nätverk.

Eftersom en decentraliserad aktör inte fungerar på samma sätt som en centraliserad aktör måste man hitta ett annat sätt att göra det till ett tryggt och säkert system. Detta görs genom att länka ihop noderna med kryptografi.

Kryptografin säkerställer att noderna kan kommunicera med varandra, och det är detta som säkerställer att blockkedjetekniken är lika säker som en annan aktör som är centraliserad.
Detta använder blockchain-teknik
Som vi har sett ovan är de flesta kryptovalutor idag baserade på blockchain-teknologi. Men betyder det att alla kryptovalutor är exakt likadana? Men svaret på denna fråga är nej.

Nedan ska vi titta närmare på exemplen vi nämnde ovan – Bitcoin och Ether – och ta reda på hur blockchain-tekniken fungerar för var och en av dessa.
Blockchain-teknik och Bitcoin
Dagens blockkedjeteknik blev en del av marknaden när lanseringen av Bitcoin var ett faktum 2008. Utvecklaren Satoshi Nakamoto stod bakom denna lansering. I samband med blockkedjeteknologin hade han tagit utgångspunkt i idén som lanserades 1982.

2008 befann sig världen i en finansiell kris , vilket betyder att Bitcoin lanserades när vi var på väg ut ur krisen. Vid denna tidpunkt var förtroendet för de traditionella bankerna mycket svagt med tanke på finanskrisen. Därför var detta den perfekta tiden att lansera Bitcoin.

Vid den här tiden var Bitcoin ett alternativ till det traditionella betalningsmedlet. Förtroendet för de traditionella bankerna var inte det bästa heller, och Satoshi Nakamoto använde det till sin fördel. Därför var det väldigt många som ville testa Bitcoin.

Man kan därför säga att den första användningen av blockchain-teknik var av finansiell karaktär. Till att börja med fungerade blockkedjetekniken alltså som en slags grund för ett betalningssystem som skulle vara ett alternativ till de traditionella bankerna.

[caption id="attachment_6724" align="alignnone" width="1024"] När en finanskris drabbar ekonomin finns det ingenstans att gömma sig – ja, kanske utanför kryptovalutan.[/caption] Blockchain-teknik och Ether
Några år efter att Bitcoin lanserades dök ett nytt koncept upp som byggde på samma blockchain-teknik. Detta koncept fick namnet Ethereum, vilket var både en kryptovaluta och ett separat nätverk som kunde användas för mer än ett betalningssystem.

I detta avseende är det viktigt att skilja mellan kryptovalutan och nätverket. Idag benämns nätverket som Ethereum, medan man har valt att korta ner namnet lite när man refererar till kryptovalutan. Den har fått namnet Ether .

Utvecklaren Vitalik Buterin stod bakom denna lansering. Och det som skiljer blockkedjetekniken i Ether från blockkedjeteknologin i Bitcoin, är att denna blockkedjeteknik även innehåller något som kallas smarta kontrakt.

Det är de smarta kontrakten som gör det möjligt att använda Ethereum som något mer än bara ett betalningsmedel. De smarta kontrakten gör det möjligt att skapa ett antal decentraliserade applikationer, som inte har något med kryptovaluta att göra.

[main] Blockchain-tekniken har stor potential
Ovan har vi tittat på en del av vad blockkedjetekniken används till från och med idag. I de flesta fall används det till något som har en koppling till någon form av digital valuta. Det används till exempel i kryptovalutorna Bitcoin och Ether.

Utvecklaren bakom kryptovalutan Ether har även använt smarta kontrakt i sin källkod, så han har även utvecklat nätverket Ethereum som kan användas för att utveckla andra typer av applikationer.

Därför kan man säga att blockchain-teknik är en typ av teknik som har väldigt stor potential. Även om det är vanligast i samband med digital valuta som kryptovaluta betyder det inte att det är det enda det kan användas till.

Blockkedjeteknik kan användas för att säkra de flesta värden, så det ska bli spännande att följa hur framtiden för blockkedjeteknik kommer att utvecklas. Vi lever trots allt i en värld som ständigt utvecklas på en rad områden!
Hur man utvecklar kryptovaluta med hjälp av blockchain-teknik
Är du en av dem som verkligen låter dig fascineras av blockchain-teknik? Kanske har du till och med en liten entreprenör i magen? Då kanske du vill testa att utveckla något med hjälp av blockchain-teknik.

En av de enklaste sakerna du kan utveckla baserat på blockchain-teknik är, inte särskilt överraskande, kryptovaluta. Med det menar vi inte att det är lika ”lätt” som att till exempel andas, detta är något de flesta instinktivt kan göra. Men så är inte fallet med blockchain-teknik.

Först måste du sätta dig in i hur blockchain-tekniken fungerar i praktiken, och då är nog den här artikeln en bra resurs. När du har listat ut det är det bara att gå in mer i detalj på hur du utvecklar kryptovaluta. Och det är kanske det enklaste.

Anledningen till att det är ”enkelt” är att de flesta kryptovalutor är baserade på öppen källkod. Detta är med andra ord källkoder som är öppna för alla. I praktiken innebär det att du kan utgå från detta, göra de ändringar du vill och lansera det som en separat kryptovaluta!

[main]