Blockkedjor

Om du någon gång varit inblandad i köp av kryptovaluta har du förmodligen hört begreppet ”blockkedjor”. Blockkedjor utgör själva grunden för kryptovaluta, och hjälper till att säkerställa att betalningsmedlet är både anonymt och säkert.

Men vad är en blockchain varje dag, och hur fungerar det? Vi ska nu förklara detta för dig – så enkelt som möjligt!

Vad är blockkedjor?

En blockchain är en digital, distribuerad bokföringsbok där du kan se, spåra och registrera transaktioner. Termen härstammar från det engelska ordet ”blockchain”, och syftar på de många informationsblock om transaktioner som är sammanlänkade.

För en kryptovaluta som Bitcoin skapas ett nytt block ca. var tionde minut. I denna kommer data om alla de senaste verifierade transaktionerna att visas. I varje block kommer det även finnas data om föregående block, så att alla block kan kopplas ihop i en slags kedja.

Decentraliserad redovisningsbok

En blockkedja är också decentraliserad. Det innebär att kontrollen över de olika transaktionerna inte centraliseras till en centralbank eller något annat statligt organ.

Istället fördelas jobbet med att verifiera transaktionerna till användarna i nätverket. Nätverket kallas ofta ett peer-to-peer-nätverk.

De som tar på sig jobbet att verifiera transaktioner kallas ofta för gruvarbetare. När du gör mining har du oftast ett grafikkort som sköter själva processen. Man belönas vanligtvis med kryptovaluta för arbetet.

Transaktioner i blockkedjor

En transaktion i en blockkedja kan till exempel vara överföring av Bitcoin eller annan valuta, mellan två olika parter.

Transaktionen sker genom att avsändaren skickar pengar till mottagaren, vilket görs genom att avsändaren undertecknar ett meddelande angående transaktionen med sin privata nyckel. Meddelandet ger uppgifter om belopp, mottagarens adress (nyckel) och avsändarens saldo.

Meddelandet om transaktionen distribueras sedan till nätverket, där gruvarbetare tar på sig arbetet med att verifiera transaktionen.

Hur fungerar verifiering av blockchain-transaktioner?

Blockkedjor är alltså distribuerade, digitala och dynamiska bokföringsböcker eller databaser. Redovisning och verifiering av transaktioner utförs i dessa databaser med hjälp av noder som använder kryptografi. Noderna verifierar alla ändringar och nya transaktioner.

En nod kan beskrivas som en dator där filer med transaktioner registreras. Två gruvarbetare har vanligtvis samma fil på sin egen dator, eftersom filen är distribuerad. När en användare gör en betalning kommer båda dessa noder att ta emot informationen.

Båda gruvarbetarna kommer att tävla om att vara de första att verifiera att du har pengar (i kryptovaluta) för att täcka transaktionen, såväl som den avgift gruvarbetaren tar ut.

Den första gruvarbetaren som utför jobbet informerar om logiken som följdes för att verifiera transaktionen, för att få bevis på arbete. Om den andra gruvarbetaren accepterar kommer alla filer att uppdateras.

Bitcoin först ut för att implementera blockkedjor

Om vi ser på blockkedjor i ett historiskt perspektiv var Bitcoin först med att implementera och tillämpa blockkedjor i praktiken. När Bitcoin lanserades 2009 var detta banbrytande.

Samtidigt är det värt att notera att blockkedjor har experimenterats med sedan 1980-talet. Det var David Chaum som först kom på idén med blockkedjor 1982. Detta koncept arbetades sedan vidare på av W. Scott Sornetta och Stuart Haber bortom 90-talet.

2008 började Satoshi Nakamato arbetet med att implementera blockkedjor och 2009 lanserades Bitcoin av samma person (eller grupp människor). Det är inte känt med säkerhet vem Nakamato är, eller om det är en eller flera personer.

Bitcoin använder Proof of Work-protokollet som vi beskrev ovan. Andra kryptovalutor kan ha andra protokoll, till exempel Proof of Stake. Där kommer gruvarbetaren att belönas för ansträngning, snarare än arbete.

Blockkedjor har motstånd mot förändring

En av de saker som gör blockkedjor så speciella är att de är resistenta mot dataförändringar som har lagrats i databasen (”bokföringsboken”). All data som lagras kan inte ändras utan att behöva ändra all annan data som lagrats i efterhand.

Detta gör att det är nästan omöjligt att ändra data i praktiken. Om en transaktion har skett kan du därför inte motsäga detta på något sätt.

Hur byggs blockkedjor?

Blockkedjor består av en serie transaktioner som är ordnade i långa, sammanhängande block. I början av kedjan finns ett så kallat föräldrablock, även kallat ”block 0” eller ”parent block”. När tillräckligt med data lagras i detta block kommer det att slutföras.

Block i en blockkedja består också av unika notch-värden, numeriska värden och en timstämpel. Ytterligare block läggs till i kedjan då och då. Detta tidsintervall kan variera, men för Bitcoin bildas ett nytt block var tionde minut.

I blockets kropp, dvs huvuddelen, hittar vi alla transaktioner. I huvudet hittar vi tidsstämpeln, ett numeriskt värde som bara används en gång, och ett notchvärde som refererar till föräldrablocket. Varje block hänvisar också till föregående block, så att det i praktiken bildas en kedja.

Säkerhet för överföringar i blockkedjor

Säkerheten för transaktioner som skickas via en blockchain kommer bland annat att bero på den digitala signaturen, även känd som PKI eller Public Key Infrastructure. Om du äger Bitcoin eller annan kryptovaluta lagras dina tillgångar i din privata kryptovalutanyckel.

Informationen du skickar kan ses av mottagaren och andra på nätverket via din publika nyckel. Transaktioner på blockkedjor är generellt sett väldigt säkra, eftersom du får en hel del anonymitet – så länge du inte tappar bort din privata kryptonyckel.

Vill du köpa kryptovaluta?

[etoro]

Blockkedjor är fascinerande teknik som ligger till grund för bland annat kryptovaluta. Med kryptovalutor och blockkedjor kan du skicka transaktioner till mottagare via en distribuerad databas och gruvarbetare verifierar transaktionen.

Transaktioner på blockkedjor är inte centraliserade hos myndigheter eller banker och kallas därför ofta för ”decentraliserade”. Så länge du är bra på att ta hand om din privata kryptonyckel är överföringar på blockkedjor både säkra och användarvänliga.

Du kan köpa kryptovaluta idag och prova själv.

FAQ

[sc_fs_multi_faq headline-0=”h2″ question-0=”Bruker all kryptovaluta blokkjeder?” answer-0=”All kryptovaluta bruker blokkjedeteknologi, noe som omfatter både Ethereum, Dogecoin, Monero og Bitcoin – for å nevne noen.” image-0=”” headline-1=”h2″ question-1=”Hvilken blokkjede er raskest?” answer-1=”Det finnes ulike typer blokkjeder, og Solana regnes for å være den raskeste.” image-1=”” headline-2=”h2″ question-2=”Hvem styrer en blokkjede?” answer-2=”En blokkjede styres ikke av en sentral makt eller bank. Det er brukerne selv som kontrollerer transakjsonene.” image-2=”” count=”3″ html=”true” css_class=””]